Ni har sett den till jul, till påsk, med nypon och hortensior. Denna älskade ljuskrona har hängt med mig i många år och i många olika kostymer genom årstiderna. Det känns som den ropar till mig när jag inte ägnat den någon kärlek på ett tag. Lika fin utan någonting, men också som den är när jag har fått sätta min stil på den. Nu behövdes något nytt, friskt och krispigt, precis som våren är!
Det var ett riktigt kallt, blåsigt och trist väder som mötte mig på min promenad en lördagsförmiddag. Jag var på jakt efter ett fång med blåbärsris till mina tulpanbuketter där hemma. Jag har en snäll granne som låter mig plocka ris i hans skog någon kilometer bort från där vi bor. När jag satt där i havet av blåbärsris så fick jag idén att klä om min ljuskrona som hängde i uterummet. Just en kjol av blåbärsris har den aldrig haft, så det kunde bli bra det här. Väl hemma så gick jag ut i uterummet, satte igång en liten fläkt och började arbeta. Virade varv på varv med blåbärsris. Lite vilt och busigt ville jag hade det, precis som våren är.
När jag var färdig med blåbärsriset så plockade jag bort några pärlhyacinter från krukan de stod i, skakade av jorden och fäste dem ovanpå ljuskronan. Några fick även hänga lite fritt i en ståltråd i mitten. Lite upp-och-ner och tokigt sådär, precis som våren är.
Oj vad jag älskar det här, att få jobba med få, enkla material som talar sitt eget språk. Det behöver inte vara mycket, dyrt, flådigt eller särskilt exklusivt. För mig är det materialet, årstiderna och vad man faktiskt gör med de där blåbärskvistarna eller pärlhyacinterna som är den stora grejen.
Ljuskronan blev både frisk, krispig, busig, tokig och lite upp-och-ner, ja precis som våren är!
Lämna ett svar