Misslyckanden

Allt går verkligen inte som en dans på rosor i en trädgård! Trots mycket arbete och skötsel kan man misslyckas och idag tänkte jag vi skulle fokusera på mina misslyckanden. Det blir en bra påminnelse till mig själv – vad jag ska tänka på till nästa år! Det är det fina med trädgård – oftast får man en ny chans.

Min största besvikelse i år är alla mina dahlior. Ni vet, man sitter där i mörkaste februari, klickar hem knöl på knöl och målar upp ett dahliahav som aldrig tar slut. Jag kan konstatera att något dahliahav blev det inte i år. I stället har jag fått ytterst få blommor, på klena plantor, men som tur är vet jag varför. Det har helt klart varit brist på gödning och framför allt på vatten. Trädgården har varit så torr i år och jag har prioriterat att vattna det som är ätbart. Till nästa år kommer jag förbereda rabatterna bättre gödningsmässigt samt se till att jag kan vattna smartare. Här i rabatten under äppelträdet kommer jag lägga ut en typ av bevattning som vattnar på rätt ställen, på så sätt hushållar jag med vattnet på bästa sätt. Som sagt, jag får en ny chans nästa år.

Något som inte heller blev som jag tänkt mig är vissa av mina zinnior. De är köpta som vacker aprikos, men nej, inte en aprikos ton här inte! I stället har de blommat (väldigt intensivt) med en stark cerise ton. Nej, det blev inte heller riktigt som jag tänkt mig mot mitt vinröda växthus. Men som sagt, jag får en ny chans nästa år.

Sedan har vi det här med eukalyptusen… Jag tror jag fick ner 20–30 frön tidigt i våras, av dem grodde tre. Jag har vårdat dessa små plantor ömt, de har fått stå i växthuset hela säsongen, fått regelbundet med vatten och gödning men de har stått totalt still i växten. Eller nja, lite har de ju växt men inte så mycket som önskat om jag säger så. Kanske det är en mini-variant jag fått tag på? De har i alla fall gett mig ett gott skratt många gånger denna sommar när jag tänkt på hur mycket omvårdnad de fått. Som sagt, jag får ge det en ny chans nästa år.

Med det här sagt, ibland är det faktiskt bra att titta på sina misslyckanden – för att lära sig av dem till nästa år. Inte för att deppa ihop utan för att se det som just lärdomar. Alla misslyckas, även jag och du, och det kommer vi göra många gånger till framöver!