Jag har inget nybyggt och fräscht uterum. Nej, här är det uterum från början på 90-talet som jag sakta (väldigt sakta…) förändrar och gör om till vårt eget. Tar vara på, vårdar och förändrar. Sakta går det, men ett steg i taget. I somras gjorde jag något som jag väntat med i 10 år.
För någon kanske detta låter löjligt, men det är såhär det har varit. Det har tagit mig 10 år innan jag bestämde mig och såg möjligheten i att måla takbjälkarna. Dessa takbalkar som någon gång i början på 90-talet lackades med den bästa lacken som fanns att få tag på. Jag kan lova att den satt där den skulle och har verkligen gjort sitt jobb om jag säger så.
I 10 år har jag också lite mer gett upp tanken med att måla dem, för det har varit drömmen. Men steget med att tömma hela uterummet och slipa ner all lack från takbjälkarna har känts enorm. Som ett berg, ja kanske till och med som att bestiga Mount Everest. Ja ni fattar, det har känts tungt helt enkelt!
Men så, på barnens födelsedagskalas hade vi en målare som gäst och jag frågar han lite hopplöst om det inte finns någon mirakelfärg som gjorde att jag inte behöver slipa ner lacken? DET GJORDE DET! Kan ni förstå hur glad man blir?!
Så jag satte i gång, målartvättade, och drog lite snabbt med ett sandpapper för att jämna till ojämnheter. Sedan målade jag med den här färgen jag blev rekommenderad, en häftgrund. Därefter blev det två lager med täckfärg.
Det kostade mig 2 dagars jobb, några liter färg och en pensel. Kan ni förstå hur mycket jag njutit av det här? Att äntligen få det gjort!
Uterummet när vi köpte huset
Lämna ett svar